2015 - ETT BRA TURISTÅR!

Då kan vi presentera de slutgiltiga turistsiffrorna för det gågna året, 2015. Det blev ett bra år. Ja, det blev ännu ett rekordår eftersom ö-gruppen  under året tog emot 11.765.227 utländska turister. Notera att den inhemska turismen från spanska fastlandet inte är medräknade i dessa siffror.

Med dessa, nästan 12 miljoner ankommande turister, blev 2015 2,21% bättre än det tidigare rekordåret - 2014. Och dessa procentenheter innebär en ökning med 254.119 personer.

Ser vi på Gran Canaria så innebar fjolåret också ett rekordår. Med 68.071 turister mer än året innan, eller 2,12%, så besöktes ön av 3.271.941 utländska turister under 2015.

Och positiva tal var det genomgående för de kanariska öarna med ett undantag; Tenerife. Den största ön till yta är också den enskilda ö som tar emot flest turister. Och så fortsatte det att vara även under fjolåret. Dock var ön den enda som gick tillbaka jämfört med året innan. Med en minskning på 0,77% eller 32.546 turister jämfört med 2014 så valde trots allt hela 4.207.403 turister att spendera semestern på denna ö. Som parentes kan nämnas att turister till ön La Gomera är inkluderade i dessa siffror eftersom de, i sitt flertal, flyger till Tenerife.

Lanzarote ökade sin turism med 103.000 turister, vilket innebar en ökning på 4,92%. 

Fuerteventura ökade med 96.000 personer eller 5,13%.

Framför allt är det engelsmännen som står för ökningarna. I tal är de störst både på hela ö-gruppen som på Gran Canaria. 

Gran Canaria hade en ökning på 46.000 engelsmän under 2015. För Kanarieöarna sammanslaget ökade engelsmännen med 173.342 personer.

Men ser vi den procentuella ökningen så kan vi spåra en del uppstickare som tidigare inte varit så stora. Både på Gran Canaria och på Kanarieöarna är det polackerna som sticker ut. På ö-gruppen ökade de med 33,28%, vilket innebar att Kanarieöarna besöktes av nästan 242.000 polacker. 

Italienarna står för den näst största ökningen procentuellt på ö-gruppen och som tredje största ökning på Gran Canaria. I det första fallet är ökningen på 27.31% (till totalt 383.165 personer) och på Gran Canaria är ökningen 35,39% till totalt 63.186 personer.

Fransmännen, som under många år legat långt tillbaka i statistiken har de senaste åren vuxit kraftigt. Under 2015 var de den tredje mest växande nationaliteten på Kanarieöarna (+19,76%) och den näst största på Gran Canaria (47,01%) - mätt i en procentuell ökning.

Till öarna totalt ankom 428.127 fransmän under 2015, vilket i princip är lika många som antalet norrmän.

På Gran Canaria var antalet fransmän 51.610.

För de nordiska länderna gick det sämre. Totalt till Kanarieöarna ankom det nästan 134.000 färre nordbor under 2015 jämfört med 2014. De största nedgångarna noterades av Norge med 65.000 färre ankommande och Sverige med 24.000 mindre.

Mönstret är till viss del likadant gällande Gran Canaria. Norge är ned med drygt 25.000 resenärer och Sverige med nästan 8.000. Men här är nedgången för Finland större - totalt drygt 16.000.

Efter att ha talat med några nordiska arrangörer finns det dock anledning att tro att kommande vinter kommer att förbättra dessa siffror. Dåliga ekonomiska resultat under 2014 gjorde att volymerna justerades ner för 2015 i många fall. Men förbättringen av bokade gäster till ordinarie pris under 2015 kommer med all sannolikhet att ligga till grund för ökade volymer under kommande vinter.

VEM FÅR BO VAR???

Vem är turist och vem är inte? Och vad är skillnaden? Var går gränsen? Och vad spelar det egentligen för roll?

Många frågor och faktiskt egentligen inga klara och raka svar.

Ovanstående frågor har aktualiserats oerhört de senaste månaderna då kommunen San Bartolomé de Tirajana (Playa del Inglés, San Agustín, Meloneras etc) skulle aktualisera sin kommunplan.

För att kunna lansera den nya planen måste kommunen ta hänsyn till de lagar och förordningar som gäller från Kanarieöarnas regering (Gobierno de Canarias) och från Gran Canarias ö-regering (el Cabildo).

Här visar det sig att södra Gran Canarias turistområden är klassificerade som just detta - turistområden. Det innebär att området är avsett för turismen - och inte för en fastboende befolkning. Och detta var kommunen tvungen att förhålla sig till när planen lades fram till godkännande.

Protesterna och problemen lät inte vänta på sig. Under de drygt 50 år som turistorterna i syd funnits har många kanarier investerat i lägenheter eller bungalows för sitt eget boende. På samma sätt har tusentals europeer satsat pengar på lägenheter för att ha sitt eget ”vinterhem” i syd. 

Detta har aldrig skapat något problem. De flesta kanarierna och en hel del europeer har till och med skrivit in sig hos myndigheterna på dessa adresser, utan att stöta på något hinder... Många har också bott i 30-40 år i dessa lägenheterna - mer eller mindre fast. Skatter och avgifter har betalats och ingen har någonsin ställt någon fråga eller informerat om att man inte skulle få bo i sin egen lägenhet - oavsett om det gällde helårsboende, säsong eller weekend.

Men lagen finns...

Vad som kommer att ske med detta är fruktansvärt svårt att spekulera i. På de sociala medierna skapades snabbt rykten om att ägarna skulle bli av med sina egendomar, vilket tillbakavisades av myndigheterna. Samtidigt har inte myndigheterna kunnat svara på frågan om vad som skall ske. Kommer man att tvinga igenom lagen så att alla ägare måste sluta bo i sin egen lägenhet? Det handlar, enligt pressen, om ca. 40-50.000 bostäder...! Eller kommer man att sträva efter att göra om lagen?

Tiden kommer att visa vilken väg som väljs. Ett tredje alternativ är att hela saken kort och gott kommer att rinna ut i sanden? Det skulle i så fall inte vara den första gången på öarna...

Men tillbaka till de inledande frågorna. Jag har sjäv varit bosatt i San Agustín i 35 år. I och med att San Agustín var den första turistorten att byggas, så var det också här som de första «bofasta» personerna slog sig ner. Idag finns det nog fler «residentes», eller bofasta, än turister i byn. 

Jag, och väldigt många med mig,  är helt överens om att vi aldrig -  ALDRIG - sett denna blandning av turister och bofasta som något problem. Tvärtom! Det skapar en trevlig blandning där bägge grupper är med på att skapa ett mervärde till orten och för såväl bofasta som turister.

Myndigheterna har också hamnat i en besvärlig situation. Väljer man att driva igenom att endast turister får bo på dessa orter så är följderna uppenbara. Rättsliga processer i massor, förlorat förtroende i hela europa, skadestånd etc, etc.

Väljer man att acceptera bofasta riskerar man att bli tvungen att ge dessa orter en infrastruktur som de inte har idag - skolor, sjukhus, parker etc....

Jag tror att det finns anledning att tro att hela saken kommer att få bero utan att något beslut tas...

Jag kan ju inte heller låta bli att tänka att det kanske ligger andra krafter bakom hela saken. Kan det finnas aktörer som börjar få ont om mark att expandera på? Eller kan det vara ett rent politiskt spel? Kommunen San Bartolomé de Tirajana, Gobierno de Canarias och El Cabildo styrs alla av olika politiska partier...

Oavsett vad, så är det en olycklig situation som uppstått. Låt oss hoppas att de som bestämmer finner en lösning där alla parter kan andas ut och fortsätta njuta det underbara kanariska klimatet - precis som man gjort de senaste 50 åren!

NU GÅR DET BRA!!!

Det riktigt bubblar optimism och positivitet kring Gran Canaria och Kanarieöarna. Ön är på mode och ökningen i turismen, som pågått i några år nu, bara fortsätter. Myndigheterna på ön menar att renoveringar och förbättringar som gjorts är anledningen till denna situation. 

Paralellt kan man inte undgå att yttra det gamla ordspråket ”den enes bröd....” efter vad som skett i nordafrika och Turkiet bland annat. 

Men inte nog med detta. Den spanska ekonomin, som var helt körd i botten runt 2008-2010 har hämtat sig och visar väldigt fina siffror på tillväxt. Arbetslösheten är fortfarande fruktansvärt hög, men den sjunker sakta men säkert. Banksystem och tomma lägenheter efter den ekonomiska kraschen håller också på att ordna till sig.

Med andra ord, Spanien lever idag med stor optimism och tillförsikt.

Men det finns en del orosmoln på himlen. En av anledningarna till att Spanien lyckats hämta sig så pass bra är att man haft en handlingskraftig regering som haft sin egen majoritet. Det vill säga med möjlighet att genomföra en hel del - impopulära - reformer för att få ordning på situationen. En hel del av dessa mindre populära reformer har varit tvugna att genomföra för att få stopp på krisen. Även om långt ifrån alla håller med om detta...

Nu väntar regeringsval den 20 december, och även om det är för tidigt att sia om utgången så tror jag att man kan utgå från att inget parti kommer att få egen majoritet. Det vill säga att man tvingas in i olika typer av koalitioner som försvårar det fortsatta reformarbetet.

Självständighetssträvan i Katalonien (Barcelona) vet man inte heller vad den leder till i slutänden, men oavsett hur den slutar, är den ingen, per idag, ingen positiv situation för Spanien som land.

Turismen fortsätter att vara en mycket viktig del av den spanska industrin och ekonomin. Innevarande år beräknas bli ett «all time high» för Spanien i sin helhet, och likaså för Kanarieöarna. Som vi kan se på siffrorna så är totalerna bara positiva med undantag från Tenerife som visar en liten nedgång för året så här långt.  Totalt är uppgången för årets första 10 månader 1,4%.

De nordiska länderna visar dock tecken på avmattning. Siffrorna är ner med ca. 10% när det gäller samtliga öar i perioden januari - oktober. I tal innebär det 115.000 nordbor mindre i nämnda period. Det är framför allt Norge som minskar. Hittills med drygt 58.000 personer. Finland går tillbaka med 32.000 och Sverige med 19.000. Danmark klarar sig bäst med en minskning på bara 5.500 personer. 

I Norges fall kan man nog utgå från att oljepriset och det sjunkande värdet på den norska kronan ligger till grund för tillbakagången. 

Ytterligare ett tecken på hur otroligt känslig turismen är för externa händelser som inte egentligen har med själva turistbranschen att göra.

Vi nordbor är fortsatt mycket trogna Gran Canaria. Danskar, finländare, norrmän och svenskar utgör här drygt 25% av den totala turismen fram till och med oktober. Innan nyår har denna siffrat ökat ytterligare något.

På de andra öarna är den nordiska närvaron betydligt mer begränsad. På Tenerife utgör vi 8,4%, på Lanzarote 4,2% och på Fuerteventura endast 3,9%. 

Räknar vi den nordiska närvaron på samtliga kanarieöar så utgör den iår, fram till den 31.10, totalt 11,24%. Då har nästan 1,1 miljoner nordbor valt att besöka öarna.

När vi är tillbaka nästa gång så är det ett nytt år! Låt oss hoppas att det nya året för med sig fred, lugn och ro! Något som är absolut nödvändigt för både mänskligheten och turismen!

Gott Nytt År!

SOMMAREN ÄR KORT...

Nu är det dags att redovisa siffrorna för sommarsäsongen 2015 gällande turismen på Kanarieöarna. Vi nordbor anser att sommarsäsongen är över i och med att vi skriver första oktober i almanackan. Från oktober månad börjar högsäsongen = vintersäsongen. 

Det kan dock vara värt att lägga märke till att de flesta centraeuropeiska länder inte byter från sommarsäsong till vintersäsong förrän den första november.

Just denna korsning av säsonger gör att den senare delen av oktober är högrisk när det gäller överbokningar. Dessbättre är överbokningar ett relativt sällsynt fenomen på Gran Canaria, men precis som i hela resebranschen så förekommer de.

I slutet av oktober har de flesta hotellen fortfarande sommarkontrakt igång med de mellaneuropeiska ländernas researrangörer. Samtidigt vill man inte missa vinteravtal med de nordiska länderna. Resultatet blir lätt en period med dubbla kontrakt och ...överbokning.

November månad följer och är kanske den mest populära månad att besöka Gran Canaria. Under november är de flesta hotellkontrakt fullbokade. Detta innebär också en risk för överbokning. De turist-anläggningar som inte jobbar med fasta åtaganden (framför allt hotellen) gör en medveten överkontraktering för att undgå att stå med tomma rum. I de flesta fall sköter hotellen detta mycket bra och ser till att följa upp bokningssituationen och stoppa försäljning i god tid innan husen är fullbokade. Men emellanåt hinns det inte med och än en gång hamnar vi i en överbokningssituation.

Än en gång vill jag dock betona att det är sällan vi upplever dessa obehagliga situationer på Kanarieöarna, framför allt med tanke på hur många turiströrelser som sker på öarna.

Tillbaka till den just avslutade sommarsäsongen. Precis som vi skrev i förra numret av Dag & Natt så är det just vår nordiska marknad som främst halkar efter under sommarsäsongen. Finland exempelvis är inte ens med, då deras sommarsiffror är obetydliga. 

I Norges fall kan vi förmodligen utläsa ett resultat av lägre oljepriser och tillika fallande kurs på den norska kronan. 

Men det är nog till sist traditionen som styr vårt resande under sommarhalvåret. Innan det blir allmänt känt att Kanarieöarna är ett utmärkt resmål under sommaren - inte minst vädermässigt - så får vi nog finna oss i de låga siffrorna från den nordiska marknaden.

Den största marknaden på Gran Canaria är Tyskland. Under året 2014 besöktes Gran Canaria av 922.315 tyskar. Årets sommartrafik utgör 31% av fjolårets siffror.

På samma sätt utgör Storbritanniens sommartrafik hela 52% av deras helårstrafik år 2014.

Ser vi till de nordiska länderna så utgjorde Danmarks sommartrafik 15% av landets totala trafik under 2014.

I Norges fall var siffran 13% och för Sverige hamnade sommartrafiken strax under 10% av hela trafiken 2014.

Sommaren 2015 kategoriseras nog av de flesta skandinaver som en halvdan eller till och med dålig sommar hemma i Skandinavien. Detta har skapat ett uppdämnt resebehov som vi tydligt kan läsa av under oktober och november. Det är svårt att hitta en flygstol eller resa till ett överkomligt pris. Från december månad och frammåt ser det betydligt bättre ut.

En dålig, skandinavis sommar brukar också skapa bra bokningsläge för kommande sommar. Låt oss hoppas att många väljer att prova de kanariska öarna under sommaren 2016! Endast på så sätt kan det goda ryktet skapa riktiga ringar på vattnet.

Sommar eller vinter???

En fråga som dyker upp väldigt ofta! Varför är turismen på Kanarieöarna så koncentrerad till vinterhalvåret? 

Ja, vi tog en titt på hur det egentligen ser ut och kan här intill presentera en hel del siffror som förmodligen överraskar många av våra läsare.

I vårat exempel har vi tagit en högsäsongsmånad på sommaren (juli månad) och en högsäsongsmånad på vintern (november) för att göra denna jämförelse. Skulle vi ha räknat med alla månader för såväl sommar som vinter så hade siffrorna kanske sett lite annorlunda ut, men, utan att göra anspråk på att vara exakta, så tror vi att denna bild speglar verkligheten tämligen bra.

Resultatet är definitivt förvånande. Exemplet visar att bara 53% av turismen väljer vinterhalvåret, medan 47% väljer sommaren. Detta när det gäller hela ö-gruppen. Delar vi upp det på de öar vi studerat så  har Gran Canaria 60% vinterturism och 40% sommar. Tenerife följer ögruppens tal och har 53% vinter respektive 47% sommar.

Lanzarote - häpnadsväckande - har mer turism på sommaren, 54% än på vintern 46%.

Då skall vi också ha i åtanke att den inhemska turismen, det vill säga turism från det spanska fastlandet inte är medräknad i dessa siffror och turismen från fastlandet är störst på sommaren!

Tittar vi närmare på siffrorna så ser vi också tydligt att det är just de nordiska länderna som framför allt minskar resandet till Kanarieöarna under sommaren. Samma tendens kan vi se från Tyskland och Schweiz, men inte alls i samma utsträckning. Samtliga andra länder vi tittat på har mer turister till Kanarieöarna på sommaren än på vintern.   

I vår sammanställning har vi inte tagit med Finland. Detta av den enkla anledningen att de inte flyger alls till Kanarieöarna under sommaren.

Än en gång vill vi påpeka att exemplen är tagna från en sommarmånad och jämförda med en vintermånad.

Givetvis är avståndet från de nordiska länderna till Kanarieöarna en av de avgörande anledningarna. Avståndet till medelhavsländerna är ju bara hälften ungefär, vilket både gör resan enklare och, inte minst, billigare. Men hela sanningen ligger inte här. Avståndet till stora och populära resmål som Cypern eller Turkiet är inte speciellt mycket kortare än till Kanarieöarna! Men på bägge platserna frodas den nordiska sommarturismen.

Kanske är vårt resande styrt av tradition, varför vi fortsätter att  resa «som vi alltid gjort»? 

Eller ligger det något av okunskap i det faktum att vi ofta väljer bort Kanarieöarna på sommaren? Tror vi att det är för varmt? Det är ju varmt på vintern.... hur hett skall det då inte vara på sommaren?

Svaret på samtliga, ovanstående frågor är nog obetingat «ja».

Med de - ofta - väldigt billiga flygpriser som erbjuds av Norwegian, SAS och researrangörerna så borde inte priset vara något hinder. Dessutom sjunker hotellpriserna betydligt på sommaren, varför «paketet» (hotell + flyg) ofta kan bli riktigt attraktivt.

Klimatet på öarna är underbart på sommaren. Med undantag för några få värmeböljor ligger dagstemperaturen på ca. 30 grader. Kvällar och morgnar är oslagbara med 24-25 grader. 

Lugnet råder på Gran Canaria och det är bara att njuta. Förutsättningarna finns definitivt! Frågan är om vi klarar att bryta traditionen...?!

Varför inte prova till kommande sommar!

TURISMEN- VIKTIG NÄRING FÖR KANARIEÖARNA!

Ännu en vintersäsong har avslutats och, precis som varje år, är det spännande att sammanställa statistiken för öarnas högsäsong, det vill säga vintersäsongen. Och vi kan direkt konstatera att det har varit en mycket bra vintersäsong för öarna. Visserligen med aningens sämre resultat än motsvarande period ifjol, men ändå går vintersäsongen 2014/15 till historien som en synnerligen bra säsong.

Det är de två stora öarna, Tenerife och Gran Canaria som tappar lite resenärer, medan Lanzarote och, framför allt, Fuerteventura ökar. Det beror förmodligen mer på förra säsongen, det vill säga vintersäsongen 2013/14 än på den som just avslutats. 

Under fjolåret gjorde oroligheter i länderna i norra Afrika att en mängd flygserier flyttades från, i första hand Egypten, och till Kanarieöarna. De flesta serierna hamnade på Gran Canaria och Tenerife. Detta innebar att öarna hade en “konstgjord” överkapacitet i fjol, vilket nog är det vi kan utläsa ur statistiken när vi jämför.

De nordiska länderna är de som backar mest, men det var nog också Sverige, Norge, Danmark och Finland som flyttade hit flest flyg i fjol vilket förklarar tillbakagången.

Ser vi till helåret 2014 så kom det 4.773.135 turister till Tenerife, 3.580.317 till Gran Canaria, 2.399.751 till Lanzarote och 1.990.987 till Fuerteventura (inhemsk turism inräknad). Alla dessa spenderade tillsammans 14.260.000.000 euros! Denna astronomiska summa utgör 31,2% av “bruttonationalprodukten” på Kanarieöarna. 

År 2009 uppgick turisternas spenderande till 9,3 miljarder euros, och sedan dess har det ökat kraftigt.  Antalet utländska turister som kom till Kanarieöarna 2009 var strax under 8 miljoner, dvs. nästan 3,5 miljoner färre än under 2014.

Skatteverket gnuggar också händerna när det är bra turistår. Under 2014 fick man in 1,73 miljarder euros från turismen, vilket är 33,4% av totalen.

Många människor jobbar också inom turismen på öarna - förstås. Men turistnäringen har fått mycket ovett från fackföreningar och myndigheter som menar att branschen inte skapar tillräckligt många jobb. 

Går vi tillbaka till exemplet 2009 så sysselsatte branschen 251.300 personer - för att ta hand om de nästan 8 miljonerna turisterna. Fyra år senare - 2013 - tog öarna emot 10,6 miljoner turister och antalet anställda i turistföretagen var 251.500!

Ändå sysselsätter turismen ca. 35% av alla arbetande på öarna. 

I alla dessa exempel syftar vi bara till de som är direkt knutna till turisten.

För att kunna ta emot alla dessa turister så krävs givetvis en mängd hotell och lägenhetshotell. När det gäller rena hotell, så ser fördelningen ut som nedan på de olika öarna. Siffrorna anger antal bäddar i varje kategori.

Gran Canaria: 1.665 1-stjärniga, 3.957 2-stjärniga, 22.991 3-stjärniga, 27.806 4-stjärniga och 7.297 5-stjärninga hotell.

Tenerife: 1.101 med 1 stjärna, 1.549 2-stjärnor, 21.925 3 stjärnor, 52.374 4stjärnor och 12.806 med 5 stjärnor.

Lanzarote har 14.452 bäddar med 1-3 stjärnor och 24.337 med 4-5 stjärnor.

Fuerteventura har 13.707 bäddar med 1-3 stjärnor och 32.778 med 4-5 stjärnor.

La Palma har totalt 4.135 hotellbäddar, La Gomera har 1.982 och den lilla ön El Hierro har totalt 320 hotellsängar.

Med alla dessa siffror passar vi på att önska er alla en riktigt trevlig sommar!

VAD ÄR VI VILLIGA ATT BETALA FÖR??

En kollega till mig som driver ett trevligt lägenhetshotell berättade härom dagen att han fått problem med researrangören han jobbat med de senaste tio åren. Arrangören hade aldrig yttrat någon form för klagomål. Tvärtom, de hade vid upprepade tillfällen kommunicerat sin tillfredsställelse med lägenhetshuset, dess personal och service. Dessutom hade arrangören alltid fyllt hotellet med gäster - många av dem återkommande år efter år.

Men, utan någon egentlig förklaring, ville arrangören inte fortsätta att jobba med detta lägenhetshotell.

Kollegan var rätt klar hur denna situation uppstått; “De är bara intresserade av pengar och ekonomiskt resultat. Spelar ingen roll om vi har bra service, en bra produkt och ett tryggt och gediget omhändertagande”. Samtidigt som han givetvis konstaterade att researrangören är i sin fullaste rätt att välja vilka samarbetspartners den skall anlita.

Men, frågeställningen som uppstår är onekligen oerhört intressant. 

Självklart är researrangörerna intresserade av bra produkter med bra service. Men till vilket pris?  Är vi som gäster villiga att betala priset för bra service och en bättre semesterupplevelse?

Att städa ordentligt. Byta lakan och handdukar när så behövs. Att ha en utrustning som är komplett och bra. Att underhålla och investera i en förbättrad produkt. Personal som talar något annat språk än spanska. Att säga “ja” istället för “nej”. Att betala sociala kostnader för personalen. Att personalen får lön enligt avtal och på rätt tid. Att personalen jobbar acceptabla tider etc, etc.

Ovanstående kan tyckas vara själklarheter, men de innebär samtidigt ökade kostnader. Dessvärre är nog dessutom ovanstående en utopi i den kanariska hotellvärlden även om det givetvis finns undantag. Men visst vill vi väl alla att ovanstående skall vara något slags minimum?

Vad jag vill komma fram till är att det är trist om prispressen gör att utvecklingen av semesterprodukten avstannar. Vilket i många fall blir resultatet.

Min kollega, som redan funnit en alternativ arrangör till den han jobbat med de senaste tio åren fortsatte spontant att konstatera; “Nu skär vi i alla de “onödiga” kostnaderna vi haft - receptionen blir obemannad under några timmar per dag, vinflaskan på rummet försvinner. Vi går tillbaka till “standard” och byter lakan och handdukar en gång per vecka, och så vidare.

Är det så vi vill ha det som kunder?  

Är inte detta lite likadant som vi hört och läst om Ryanair - även om en del förmodligen är uppdiktat av media. Vill vi verkligen hamna i en situation där handbagaget måste passa i en mall? Där vi straffas om vi inte själva printat ut boardingkortet? Där vi måste betala för att gå på toaletten?.... etc.

Ja, frågan är intressant. För vi är ju oerhört intresserade av de fantastiska priser som Ryanair erbjuder... Lite grann av att ha kakan och samtidigt äta upp den!

Tyvärr är det nog så att  även om min kollega plockar bort allt han gjort som hans gäster uppskattat tidigare, så blir inte produkten billigare till kund. Det är snarare de olika mellanhänderna som får en större marginal ekonomiskt!

Som så ofta gäller det givetvis att hitta en gyllene medelväg - utan att dra ner på service mot kunden och självklart med största respekt för all personal som är inblandad. Det är bara så att man oftar i ett “svart eller vitt” läge, vilket inte gynnar någon.

Vår och sommar är på väg! Vi passar på att önska alla våra läsare en riktigt trevlig försommar, vilken förhoppningsvis inkluderar ett eller flera besök till vår trevliga ö!